Nej, jag är inte min glutenkänslighet

Eftermatchen.

Idag är jag på benen igen efter flera dagar i dvala. Olika sorters värk, stickningar, klåda, illamående, frusen, huvudvärk, yrsel och andra sensationer i huvudet. Synrubbningar, halvt medvetslös, tryck över bröstkorgen, blodtrycksfall, flåsar, häftig hjärtklappning, kramper i armar och ben och mjölksyra i musklerna vid minsta ansträngning. Okoordinerade rörelser, slår i och raglar lätt omkull, får lätt blåmärken, ljus- och ljudkänslighet. Ja, symptomen är många. Jättemånga. Kan räkna upp fler. Jag lider ju av glutenintolerans och överkänslighet mot allt som har med vetestärkelse att göra. Slarvade. Däckad i flera dagar. Nu får jag vara extremt försiktig framöver. Hålla kollen. Noga. Blåmärkena på kroppen försvinner under veckan. Bilden visar hur typiska blåmärken från glutenöverkänslighet ser ut. Kylskåpet skall fyllas. En och annan bakelse skall ätas. Viktigt att njuta av matglädje och inte låta sig avskräckas trots att risker och faror lurar överallt.

Och livet skall levas

Viktigt att njuta av livet också. Trots begränsningarna så vill jag ändå inte identifiera mig med min glutenkänslighet. Vill hålla fokus på att leva livet, i den mån det går. Identifiera mig med mina intressen istället, allt som jag tycker om att göra, mina passioner, se fram emot nöjen, sånt som är trevligt och roligt. Acceptera det som är omöjligt och vara tacksam för allt som är möjligt. Se ljust på tillvaron, helt enkelt. Trots allt.

Se mina inlägg på Pinterest

Lämna en kommentar

Lämna en kommentar